onsdag 10 april 2013

Där timmen har slutat slå.

Jag har ju varit bortrest, har inte varit så aktiv här. Ibland blir det så att livets berg och dal bana gör sej påmind. Det är bra ibland tänker jag. Det fick mej att tänka på allt det i livet som jag har som är varmt och fullt av kärlek som, vackraste barnansikten med mjuka skrattgropar. Omålade golv som bara vill målas och väntar på mej. Skäggig haka med mjuka läppar som bara vill pussa mej.

Har hur som helst varit i Malaysia i fem veckor. Det var underbart! Men mitt hjärta blir så tungt när jag åker därifrån, min älskade farmor bor ju där, med porslinshänder och kloka ögon. Och mina fastrar och farbröder, kusiner och kusinbarn. Tjocka släkten på pappas sida. Åt godaste maten, drack bästa färskpressade juicen, och såg solen nästan var dag. Åh längtar tillbaka!









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar